Doktor Dan Bergström (även bilden nedan) och professor Tomas Nordfjell presenterar resultat från krankorridorskörd mitt i ett gallrat bestånd för ett trettiotal intressenter från regionala skogsteknikföretag, energibolag, skogsstyrelsen, med flera.
Ny gallringsmodell ger hopp om affärer
Krankorridorgallring gör det möjligt att ta ut mer skog till bioenergi. Resultat av metoden som kan bli lönsam visades upp utanför Vindeln.
Metoden har studerats i en avhandling av Dan Bergström från SLU och resultaten visar att redan med dagens teknik blir gallringen 16 procent effektivare och med relativt enkel teknikutveckling kan lönsamheten upp till fördubblas. Här finns en möjlighet för regionens teknikföretag att leda utvecklingen.
"Framtidens gallringar"
Det var i slutet på november som BioFuel Region tillsammans med SLU arrangerade en visning i fält i Degerön utanför Vindeln. Forskare, skogsteknikföretag, representanter från energibolag, men även Skogstyrelsen träffades för att se praktiska resultat och diskutera möjligheterna med den nya metoden och de flesta var överens och som en deltagare uttryckte det: "Oerhört intressant, så här kommer framtidens gallringar att gå till".
Mer biomassa från nästan tre miljoner hektar ungskog
Metoden gör det möjligt att skörda betydligt större volymer, något som är av stort intresse för ett land som Sverige där det årliga uttaget av biomassa närmar sig vad som idag är möjligt att ta ut. Täta ungskogar utgör cirka 12 procent eller 2,8 miljoner hektar av den beskogade arealen i Sverige, vilket gör att det handlar om cirka fem miljoner kubikmeter biomassa årligen för landet som helhet.
- Med tanke på de snabba klimatförändringarna, satsningar på förnybar energi och högt uppsatta politiska mål, i Sverige, EU och globalt är krankorridorskörd en högintressant metod som kan få stor ekonomisk betydelse, säger Tomas Nordfjell, professor vid SLU som handlett doktorsarbetet.
Illustration: Per Thorneus, publicerad i SKOGEN 11-06
Gallring i korridorer lönsamt
Krankorridorskörd går ut på att klena träd i täta ungskogar avverkas i smala stråk eller korridorer in i bestånden och används till biobränsle, se bild och illustration ovan. På så sätt kan ungskog bli en lönsam resurs i klimatarbetet och samtidigt kan träden som står kvar sannolikt utvecklas på ett bra sätt för framtida slutavverkning.
- I nästa steg bör näringen utföra storskaliga försök för att utvärdera den fortsatta utvecklingen av gallrade skogsbestånd, säger Tomas Nordfjell.
Miljöfördelar
Trots att biomassan tas tillvara för energiändamål lämnas en del näringsämnen kvar i skogen eftersom teknik kan användas som gör att löv och barr avlägsnas vid gallringen, vilket också ger mindre aska vid förbränning i energianläggningar. Metoden sparar också på transporter och därmed koldioxidutsläpp genom att materialet komprimeras innan transport.
- Om man utför metoden på rätt sätt så syns ingen skillnad jämfört med konventionell gallring, säger Dan Bergström, som på fredagen disputerade med avhandlingen Teknik och system för krankorridorskörd i unga, täta skogar vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.
Metoden har studerats i en avhandling av Dan Bergström från SLU och resultaten visar att redan med dagens teknik blir gallringen 16 procent effektivare och med relativt enkel teknikutveckling kan lönsamheten upp till fördubblas. Här finns en möjlighet för regionens teknikföretag att leda utvecklingen.