Vi befinner oss i en brytningstid. Två gånger tidigare har mänskligheten bytt energisystem. Först var det kolet som i mitten på 1700-talet ersatte veden och ledde till industrisamhällets utveckling, sedan ersattes kolet av oljan i början på förra seklet. Nu står vi inför det oundvikliga steget att lämna det fossila samhället bakom oss. Det är en gigantisk utmaning för mänskligheten men samtidigt också en fantastisk möjlighet för vissa aktörer på den globala arenan.
Biodrivmedel bedöms att bli en internationellt mycket stor industriell sektor av EU-kommissionen och USA:s Department of Energy. Exempelvis har EU satt som mål att två procent av all bensin och diesel skall ersättas med biodrivmedel redan år 2005, och cirka sex procent till 2010, allt räknat i energitermer. USA liksom Japan, Colombia, Kina och Brasilien håller på att stifta liknande lagar.
För att nå målen fodras stora volymer biodrivmedel. Enligt en studie av BAFF, gjord för EU kommissionen, krävs det cirka 200-250 nya produktionsanläggningar, enbart för Västeuropa, för att producera de 20 miljarder liter per år som kommer att behövas år 2010. Den produktion av etanol som Sverige har idag sker i Norrköping och Örnsköldsvik. Totalt produceras cirka 63 000 kubikmeter. För att klara biodrivmedelsmålet för år 2010 kommer Sverige att behöva cirka 700 000 kubikmeter biodrivmedel. Fövår del innebär alltså EU:s direktiv en dryg tiodubbling av dagens biodrivmedelsanvändning och produktion på sju år.
Global produktion av etanol
Brasilien är det land i världen som har längst erfarenhet av produktion av etanol som drivmedel. Deras storskaliga satsning startade i mitten på sjuttiotalet och produktionskostnaderna låg på cirka sju kronor litern. Idag producerar Brasilien cirka 15 miljoner kubikmeter etanol per år till en kostnad av cirka två kronor litern och råvaran är sockerrör!
Nu satsar flera länder i världen på etanolproduktion. Strax före jul 2003 invigde Kina väldens största produktionsanläggning i Jiling provinsen. Den producerar cirka 300 miljoner liter per år men är förberedd för att byggas ut till det dubbla. Japan har bestämt att gå från tre procents inblandning till tio procent på sju år. USA, som enbart tillverkat etanol av majs som en del av sin jordbrukspolitik, utvecklar nu system som stödjer etanolproduktion från cellulosa främst av energiförsörjningsskäl. Enligt det program som nu håller på att lagstiftas, Renewable Fuel Standard, åläggs oljebolagen kvoter av etanol som motsvarar de marknadsandelar de har av bensin. En liter etanol av majs räknas som en, medan en liter etanol från cellulosa räknas som 2,5 liter detta för att stödja den långsiktigt hållbara cellulosa tekniken.
Miljö och klimat
Det faktum att den industrialiserade världen brottas med miljöproblem av olika slag är ingen nyhet. Förbränning av kol, olja och gas bildar ett överskott av koldioxid som naturens kretslopp inte klarar av att absorbera. Varje liter bensin genererar ca 2,5 kg koldioxid som stannar kvar i vår atmosfär i över hundra år. I dag har vi redan över 30 procent mer koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialismen, varav merparten har tillkommit under de senaste 30 åren. En av de absolut största utmaningarna för nästkommande generationer är att vända trenden.
I dagsläget står transportsektorn för ca 70 procent av oljeförbrukningen inom Europa och USA och andelen ökar stadigt. I takt med att förbrukningen ökar blir situationen alltmer alarmerande. Vi lever dessutom i en värld där utvecklingsländerna strävar efter att efterlikna västvärldens levnadsmönster. Den livsstil som eftertraktas bygger många gånger på ett kortsiktigt utnyttjande av naturen och dess tillgångar. För närvarande pumpas ca 80 miljoner fat olja upp per dag, vilket av FN väntas bli över 120 miljoner fat per dag inom 20 år. Parallellt med denna utveckling minskar produktionen i många oljefält och av de oljereserverna som finns är cirka 60-70 procent lokaliserade till mellanöstern.
Koldioxiden som släpps ut är inte en nationell fråga. Allt fler forskare och internationella aktörer, som FN, EU, samt politiker som Tony Blair och Göran Persson, har officiellt deklarerat att utsläppen av fossil koldioxid måste minska med 60-70 procent inom en 50-årsperiod. Annars står vi inför mycket allvarliga konsekvenser i form av icke önskvärda klimatförändringar över hela vår jord. Om vi lyckas reducera utsläppen så mycket och dessutom fördelar övriga utsläpp rättvist globalt sett, skulle varje människa få släppa ut 700 kilo koldioxid per år. Det är ungefär samma nivå som man idag har i Indien. I USA släpps idag ut cirka 18 000 kilo koldioxid per person och år!
Det är en paradox att vi ur ett klimatperspektiv har för mycket olja samtidigt som vi lider av en brist på olja för att klara den långsiktiga energiförsörjningen. Oberoende av skäl leder båda dessa drivkrafter till ett stort behov av att utveckla förnybara drivmedel. Att det är bråttom är en insikt som sprider sig snabbt över världen. Idag ersätts mindre än en halv procent av världens bensin och diesel med hjälp av förnybara drivmedel. De totala siffrorna är cirka 30 miljoner kubikmeter av 4555 miljoner kubikmeter.
Dagens biodrivmedelsmarknad domineras av etanol från spannmål men äver till viss del av växtoljor som rapsolja och solrosolja. Krav börjar resas på att de drivmedel som skall ersätta bensin och diesel måste ha lägre tillverkningskostnader, bättre koldioxid-balanser, högre energiutnyttjande i processen samt en mycket bredare råvarubas. Detta gör att nya system med biodrivmedel och tillverkningsprocesser behöver utvecklas, system som är långt mer avancerade än dagens.
På den svenska arenan har bland annat Vägverket, med rapporten ”Med hållbarhet i tankarna” (jun-02), förordat två huvudalternativ av biodrivmedel. Det är etanol eller syntesgasbränslen som metanol, FT-diesel samt DME. Allt baserat på olika fraktioner av cellulosahaltiga råvaror. Samma slutsats och rekommendation för långsiktig introduktion av biodrivmedel har även en annan myndighetsgrupp, bestående av Energimyndigheten, VINNOVA, Vägverket och Naturvårdsverket, kommit fram till. Liknande slutsatser dras även av ett flertal tunga aktörer till exempel IEA på det internationella planet. Dessa framtida alternativ med etanol och FT-diesel i spetsen har redan ett fotfäste inom BioFuel Region, som första och enda region inom EU.
En världsomspännande marknad
De ovan beskrivna problemen med fossila drivmedel på global basis klargör med all tydlighet att processen med att utveckla kunskap och teknik för produktion och användning av cellulosabaserade biodrivmedel måste ses i ett internationellt perspektiv. Omställningen från fossila drivmedel till biodrivmedel måste även ske i länder utanför Europa och behovet av kunskaps- och teknikleverantörer kommer utan tvekan att bli mycket stor. Marknaden för produkter och tjänster som kan utvecklas inom BioFuel Region är med andra ord världsomspännande.
Uppdaterad: 2004-05-24
BioFuel Region AB,
Storgatan 35,
903 25 Umeå.
Tel 070-2635162,
info@biofuelregion.se
