Vi drog på studieresa till Danmark för att titta på spännande nya utvecklingsmöjligheter kring biogas. Det största snöfallet i Umeå på 75 år dagen innan gjorde nedresan mer spännande än nödvändigt, men vi klarade alla byten med darr på manschetten och lite småjogg till färjan i Göteborg.
Och väl var väl det, för biogasklustret i Hjørring kommun på norra Jylland bjöd på ett smörgåsbord av nya tekniker och ett strategiskt samarbete som ger både kritisk massa och rejäl styrfart för alla inblandade. Studieresan genomfördes inom projektet BEST ACE som undersöker nya marknadsmöjligheter för biogasen i Sverige, Finland, Estland och Lettland nu när marknaden för komprimerad gas för bussar och personbilar avtar.
Med på resan var Hanna Rammsy som är produktionsingenjör på Nouryon i Örnsköldsvik, som nyligen startat upp biogasproduktion där avloppsvattnet från produktionen av cellulosaderivat är substratet. Anläggningen kommer att producera uppåt 40 GWh per år när den är i full drift.
Starkare tillsammans & unika tillsammans
Vi fick ta del av ett mycket matigt och packat program på studieresan till Jylland, med besök på tre anläggningar som ligger mycket nära varandra, alla med sin unika inriktning och val av tekniker. De har en gemensam styrka i att de startat ett bolag tillsammans som planerar att bygga rörledningar för transport av både infångad koldioxid och vätgas som komplement till det existerande gasnätet för biogas och naturgas.
De stora gemensamma satsningarna i Hjørring kommun beror till stor del på mycket goda förutsättningar att arbeta med biogas i de ofta mycket stora jordbruken. De senaste 10 åren har de investerat hårt att bygga ut anläggningarna och testar många intressanta utvecklingsområden. En anläggning kopplar ihop biogasproduktionen med ett vindkraftverk och när elpriserna är låga kan de producera vätgas som de trycker in i bioreaktorerna för att öka utbytet av metangas. De förvätskar också biogasen och säljer den till tyska åkerier. De kommer också att förvätska koldioxiden framöver så att den kan säljas eller tryckas ned i gamla oljereservoarer under havets botten sk CCS (carbon capture storage).
De olika biogasproducenterna använder sig av olika råvaror och har även på det sättet gjort olika val i utformning av anläggningen. På Sindal biogas bygger man nu en anläggning för att via pyrolys omvandla rötresten till kol och olja. Kolet körs tillbaka på åkrarna där råvaran kommer ifrån och det som säljs är certifikaten, det kommer också att gälla den förvätskade koldioxiden där certifikaten blir det som ger intäkten. På sikt hoppas de kunna använda koldioxiden till någon typ av e-bränsle i kombination med vätgas. Det som hindrar dem att starta den produktionen redan nu är bristen på el.
Vi besökte även kommunledningen som hade ett starkt fokus på att driva på den gröna omställningen med kommunens unika förutsättningar. En framgångsfaktor för kommunen är att de också ser att satsningarna attraherar många nya företag som vill etablera sig i regionen.
Kontakta oss om du är nyfiken och vill veta mer!
BioFuel Region är en medlemsägd icke-vinstdrivande organisation. Vi bidrar till en fossilfri fordonsflotta och en utvecklad bioekonomi genom att initiera, koordinera och samverka i projekt. Våra medlemmar finns i de fyra nordligaste länen och vi samarbetar med offentlig sektor, näringsliv samt forskning och utveckling. Finansieringen sker via medlemsavgifter, regionala medel och projektmedel och idag arbetar åtta personer i Umeå och en i Örnsköldsvik.
Kontaktinformation:
