Svaret är enkelt: kraven finns redan, de kommer bara inte från lagstiftaren. De kommer från dina kunder, din bank och dina investerare. De företag som möter kraven först, på egna villkor, är samma företag som om har ett rejält försprång: bättre avtal, starkare kundrelationer och koll på var pengarna faktiskt gör skillnad.
Det är precis det den här artikeln handlar om. Vi visar varför frivillig hållbarhetsrapportering enligt VSME-standarden inte är ett administrativt måste, utan ett av de smartaste affärsbesluten ett mindre företag kan ta just nu. Och vi gör det genom tre exempel på hur riktiga företag redan använder det
Stora företag som själva omfattas av CSRD måste redovisa hållbarhetsdata för hela sin värdekedja – inklusive sina leverantörer. Det innebär att ett litet företag som levererar till ett stort, CSRD-rapporterande bolag, redan i dag riskerar att få frågor om utsläpp, arbetsvillkor och styrning från sin storkund. Utan ett gemensamt sätt att svara hamnar många småföretag i en situation där de fyller i olika, otympliga formulär för varje kund och bank de har kontakt med, om och om igen, varje år.
Det är precis det problem som VSME (Voluntary Sustainability Reporting Standard for SMEs) är byggd för att lösa. Standarden är framtagen av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group är en organisation som ger råd till EU-kommissionen om standarder för finansiell rapportering och hållbarhetsredovisning) på uppdrag av EU-kommissionen och antogs som officiell rekommendation i juli 2025. Den ger företag ett färdigt sätt att samla och redovisa sin hållbarhetsinformation, en gång, i stället för på ett nytt sätt för varje mottagare.
Rapporterar man redan enligt standarden har man alltså rätt information att delge när en storkund hör av sig, i stället för att stå med mössan i hand och gissa vad de vill se.
Kyl- och Frysexpressen är ett logistikföretag som erbjuder rikstäckande helhetslösningar inom tempererad logistik till små och stora företag. Bland deras kunder finns Sveriges största detaljister inom dagligvaruhandeln, grossister inom restaurang och storkök, livsmedelsproducenter samt industrikunder, alltså många kunder som omfattas av CSRD.
För ett par år sedan började flera kunder efterfråga upplysningar från företaget. Olika frågor, olika format, samma information efterfrågad på olika sätt. Genom att börja hållbarhetsrapportera fick företaget ett färdigt underlag att skicka till alla kunder. Kunderna fick dessutom mer trovärdig och jämförbar data än de lösa svar de fått tidigare, vilket stärkte relationen inför nästa upphandling.
Det är lätt att se hållbarhetsrapportering som ett administrativt måste. Men i praktiken tvingar arbetet fram något som många mindre företag annars aldrig gör systematiskt: att mäta sin egen energiförbrukning, kartlägga sina utsläpp och sätta ord på sina personalvillkor. Kort och gott att få sina siffror svart på vitt i stället för att lita på magkänslan
För Norrmejerier har hållbarhet länge varit en integrerad del av affären och arbetet med klimatberäkningar, minskat klimatavtryck och effektivare resursanvändning vidareutvecklas ständigt. I arbetet med att sätta vetenskapliga mål har tydliga klimatmål fastslagit, oavsett svängningar i den politiska omvärlden.
Utan den strukturerade genomgången hade de fortsatt lägga resurser på fel ställe. Med siffrorna på bordet kunde ledningen i stället rikta insatser och investeringar dit de faktiskt gjorde mest skillnad.
De företag som får mest värde av sin hållbarhetsrapportering är sällan de som ser den som en fristående uppgift för en enskild medarbetare. De ser den som en del av affärsplanen.
För Skoogskoncernen med deras bolag Skelleftebränslen och Skoogs Bränsle är bilden tydlig. Ambitionen är, att följa utvecklingen av nya krav, anpassa företaget till lagändringar och stärka förmågan att arbeta strukturerat med hållbarhet. Genom arbetet med hållbarhetsrapportering har företaget rört sig mot ett mer systematiskt hållbarhetsarbete inom hela koncernen.
Genom kompetensökningar internt, tydligare samordnade arbetssätt och tätare koppling mellan affärerna och hållbarhet har företagets initiativ resulterat i positiva konsekvenser för affärerna och långsiktig kompetensuppbyggnad i företaget.
Reglerna för vem som måste hållbarhetsrapportera är inte huggna i sten. Gränserna diskuteras fortfarande inom EU, och riktningen har länge varit att fler företag gradvis dras in i någon form av rapporteringskrav. De företag som redan har börjat samla in och strukturera sin data när det blir aktuellt slipper börja om från noll. De som väntar riskerar att göra allt arbete under tidspress, samtidigt som konkurrenterna redan är klara.
I en tid då fler kunder, både företag och konsumenter, efterfrågar bevis snarare än löften, ger en strukturerad rapport enligt en erkänd standard något som är svårt att köpa på annat sätt: trovärdighet. Det skiljer ett företag som kan visa siffror från ett som bara säger att man "jobbar med hållbarhet".
Välkommen till en workshopserie där små och medelstora företag får hjälp med att stärka sin konkurrenskraft och bli trovärdiga underleverantörer till nya kunder. Träffa hållbarhetsexperter, förstå era utmaningar och kom i gång med att hållbarhetsrapportera. Serien är indelad i fyra olika delar, välj vilka du vill vara med på!
BioFuel Region är ett medlemsägt, icke-vinstdrivande företag som samlar kommuner och företag med höga hållbarhetsambitioner i norra Sverige. Vi verkar i de fyra nordligaste länen och har funnits sedan 2003. Genom vår unika roll skapar vi förutsättningar för att ta oss an gemensamma utmaningar kopplade till omställning, klimat och regional utveckling.
Vi består av sju medarbetare och finansieras genom medlemskap samt projektmedel. Vår organisation är grundad i samverkan och bygger på långsiktiga relationer – lokalt, nationellt och internationellt.
Kontaktinformation:
